Summering: Goda ambitioner förtas av fumligt utförande 

Agatha Christies mordmysterium verkar genomgå en mikrorenässans. I februari hade Kenneth Branaghs Döden På Nilen premiär. Snart anländer också uppföljaren till Rian Johnsons skarpsinniga Knives Out, som i mångt och mycket var den ultimata Christie hyllningen. Nu kommer See How They Run, en film som inte är skygg med att skylta med sin fascination för Christies verk. 

Idag är Christie en kommersiell institution som kan ta plats bredvid Hello Kitty eller McDonalds. Varumärket må vara förbrukat, utkört, förutsägbart och… Fullkomligt odödligt. Oavsett vad man anser om Christies författarskap råder det inget tvivel om att det, som nu blivit ett varumärke, är en självklar del av vår mediala vardag. 

See How They Run placerar mellan Rian Johnsons vision och en mer renodlad adaption. Detta är ett potpurri som hyllar – men även, parodierar Christies arbete. I och med att Christies bibliografi figurerat i tusentals olika skepnader finns det både ett och annat att skratta åt – och med. 

Men de här försöken till självironisk humor har blandat slutresultat. Hela introduktionen känns som en skrattretande Wes Andersons imitation. Det överdrivna bildspråket, det självbelåtna manuset samt en vanvettig Adrian Brody, lovar lika gott som en illröd varningsskylt rörande hygienen på en restaurang.      

Det här påfrestande tramsandet avtar sakteliga då det mest klassiska inslaget i en Christie berättelse blir aktuellt, brottsutredningen. Här lyckas regissören Tom George leka med de klassiska Christie-klyschorna, samtidigt som han skapar ett intresse för brottet. Här finns också en rad trevliga filmreferenser som inte är lika framträdande som Christie-vikningarna, men lika uppskattade för den som intresserat sig för klassisk brittiska filmstudios eller klassiska lyxhotell. När See How They Run är som bäst är det en bagatellartad förströelse. De bättre skämten får publiken att dra på smilbanden och mysteriet avtäcks i rimlig fart. 

Men för att verkligen lyfta en film med ett såhär klassiskt fundament krävs mer än sporadisk och lättsam underhållning, nämligen skärpa. Detta uteblir vad See How They Run anbelangar. Även om det finns goda idéer, är utförandet alltför platt för att göra något större avtryck. Där Rian Johnson lyckades sätta ihop en kraftfull och namnkunnig ensemble kunde inget vara mindre sant vad gäller de aktörer vi har att göra med här.

Att söka sig till mer okända ansikten är givetvis inte något negativt, men antalet karaktärer tillsammans med en bristande personregin gör majoriteten av karaktärerna ointressanta. David Oyelowo verkar ha fått obefintliga instruktioner och svarar med att göra en av årets mest överdrivna och fåniga rolltolkningar. 

Sedan är det rent oförlåtligt hur Saoirse Ronan behandlas. Även om jag inte är en hedersmedlem i Ronans fanklubb är det svårt att ursäkta hur hon behandlas här. Hennes osäkra och mycket påstridiga polisaspirant är frustrerande ihålig och platt. Alltför många gånger blir karaktären utstuderat förnedrad och fungerar endast som ett krasst skämt. Med tanke på att Ronan har visat prov på god skådespelarförmåga är detta beslut genuint irriterande.              

Sam Rockwell, som ännu en gång spelar djupt alkoholiserad, verkar lika apatisk till projektet som sin livströtta detektiv. Trots det finns det en avsevärt större respekt och baktanke med Rockwells karaktär, i alla fall då vi jämför med Ronan. Detta slösas dock bort då Tom George inte har kapacitet att göra någon seriös djupdykning. Istället blir det pliktskyldig dramatik mellan Ronan och Rockwell som är lika minnesvärd som den senaste Pampers-reklamen.   

Mycket av energin som figurerar under den tidiga utredningen försvinner också med tiden. Trots en knapp speltid på drygt nittio minuter känns upplevelsen utdragen. Tack och lov får publiken en final som inspirerar genom ett par galna upptåg som måste ses för att förstås. 

See How They Run har flera goda ideér men lyckas inte genomföra dem någon av dem med bravur, något som gör det hela medelmåttigt och ointressant.  

Betyg 5/10