All images courtesy and copyright of 20th Century Studios 2026

Summering: Superb start förtas av en seg mitt samt ett manus icke värdigt sin regissör. 

Även om det inte riktigt når upp till de imponerande höjder som de två första Spider-Man-filmerna, eller då hela skräckgenren vändes upp och ned med Evil Dead, är Send Help en tydlig indikation kring att Sam Raimi äntligen har återfått skaparglädjen. Åren 2007 till och med 2013 är en era gällande Raimis filmografi som gärna får censureras och glömmas bort. Efter triumfen med Spider-Man och den eminenta uppföljaren gick allt åt helvete – bokstavligt talat, detta i och med Spider-Man 3 och senare Drag Me To Hell. Filmer så usla att ordinarie terminologi för att stämpla något som uselt tyvärr inte räckte till. Denna mousse av oätlig sörja fick surnande grädde på toppen med Oz The Great And Powerful, som ledde till att Raimi slutade göra långfilm under en ganska ansenlig tid. Med sin – enligt mig, underskattade Doctor Strange-uppföljare verkade dock rehabiliteringen och återhämtningen vara klar. 

Send Help har injicerats med alla Raimis unika egenheter som regissör, som den lekfulla klippningen och närmast humoristiska närbilderna. Filmens introduktion är som en enda lång triumferande och nostalgisk tillbakablick gällande Raimis vassaste stunder som filmskapare. Raimi kan göra rena karikatyrer och klyschor skandalöst underhållande, sättet en toxisk arbetsplats skildras är fullständigt suveränt i alla sin extrema överdrifter. 

Då allting senare förvandlas till en mer våldsam och brutal historia finns också scener som påminner om att Raimis lekfullhet som filmskapare fortfarande är unik. Allting tycks vara ett gladlynt och grandiost frivarv, men tyvärr stöter det hela på patrull. Rachel McAdams och Dylan O’Brien är endast acceptabla i sina respektive roller, men då det inleds intensiva verbala konflikter blir det hela långt ifrån så träffsäkert och vasst som det kunde ha varit med aningen mer kapabla aktörer. Filmens mycket enkla premiss är inledningsvis en styrka då Raimi skojfriskt driver med den klichéartade berättelsen. Problemet är att filmens mittparti är alltför menlöst och långtifrån så vågat som hade varit nödvändigt. 

Att manuskriptet inte är av samma gedigna material som Raimis regi är dock inte förvånande. Männen bakom,Damian Shannon och Mark Swift har ansvarat för rent förnedrande filmer som Baywatch årgång 2017 och Freddy Vs. Jason. Därför klarar Send Help aldrig av att klättra till de riktigt höga höjderna, som hade möjliggjorts med ett mer slipat manus. Det hela stannar vid att vara underhållande men också djupt fläckat av brister som faktiskt hade gått att undvika. 

Betyg 6/10