Jag finner mig sittande på en av Friends Arenas obekväma och plastiga säten. Det är Gamex som kommit tillbaka till huvudstaden. Framför mig är kommersen hög – cosplay, speldemos, försäljning av plastigt skräp etc. Det är fullkomligt packat på den klaustrofobiska och omgjorda fotbollsplanen.

Flera av de yngre besökarna spärrar upp sina ögon som om de vore Jennifer Lawrence. För dem är detta kanske början på ett liv av hängivenhet,dyra inköp och en livstidsgaranti som älskande nördar.

Stämningen borde vara på topp….

Men istället finner jag mig nedslagen och trött, hur många fler tillställningar kan vi ha där trista kiviksmarknad försäljare försöker kränga mjukisdjur till kraftiga överpriser ? Det är ett givet ont  alla evenemang av det här slaget skall dras med, det är en ritual – Star Wars cosplay,urusel mat och övergivna bås, men att ingen av våra svenska mässor lyckas höja insatserna gör mig orolig för den kommande generationen fanatiker av alla de slag, Star Wars,Star Trek eller för den delen Marvel eller DC Comics.

De första mässorna som arrangerades i början av 00-talet av Jesper Isberg kan nu med tidsperspektiv ses som oerhört starka och viktiga. Om det inte vore för de där gångerna jag fick åka till Sollentuna mässan och storartat se på fantastiskt detaljerade figurer och replikor från Sideshow och Master Replicas (nu i konkurs sedan år tillbaka) hade jag förmodligen inte ens varit där jag är idag. Tidigare gäster som Rutger Hauer och Andy Serkis får det att värka i mitt bultande nörd-hjärta. Vad hände med denna fantastiska trend ? Detta fick mässorna att verka unga och vitala, det var stor spänning som nya gäster introducerades, detta var också en tid innan social media och cyniska bloggar (jag står åtalad). Men kulmen skulle nås redan 2004 då Ron Pearlman gästade. Sedan dess har Sci-Fi mässan haltat, utställare har kommit och gått – även mässans starkaste har fått se sig helt marginaliserade och ge upp plats till försäljare av rent tjafs som Darth Vader kuddar. Idag är Gamex/Comic Con och Sci Fi Mässan nästan identiska i och med att Gamex valde att expandera och bära det anrika Comic Con namnet.

Att den generella besökaren inte är beredd att offra tre månadslöner på en fullskalig Jason eller Freddy är lika givet som att BR leksaker kommer se ökad trafik innan jul. Att det finns ingångsnivåer för allt samlande eller allmän memorabilia är såklart inget ondo, men när detta får dominera och helt ersätta makalöst hantverk från svenska Elm Studios känner jag en oro inför vad som väntar våra yngsta nördar.

Vi behöver få se saker att drömma och fantisera om, nörd-konventioner av detta slaget skall inspirera, föra samman och ena passioner. Vi måste inspirera och bevara nästa generation nördar, låt dem få se och bli helt förstörda av önskan att ha en Vader hemma i sovrummet. Jag vägrar att uppleva framtid utan folk klädda som Stormtroopers, galenpannor som studerar varenda gjutskägg på rekvisita för att återskapa dem själva. Vi behöver passionen och drömmarna.  Och till alla er som faktiskt lyckas bli helt tagna av morgondagens mässa tar jag till ännu ett platt citat ’’I know how it feels to have wings on your heels and to fly down the street in a trance’’ dröm på alla ni där ute och ha roligt imorgon, ni förtjänar bättre än ett trångt och fult Friends Arena att få era första nörd aspirationer.