Kategoriarkiv: Film

Oron för Spectre

Publicerad den av

Att det här är hyckleri av den största sorten är jag väl medveten om. Det här borde ha skrivits långt innan för att ha någon som helst relevans, men nu är sakernas tillstånd som de är.

Det är här värt att nämna att jag INTE har sett någonting från Spectre sedan den första TV-spoten och trailern som släpptes för evigheter sedan pga min fåniga trailer policy.

Recensionerna börjar trilla in och tillskillnad från den unisona hyllningen av den helt fantastiska Skyfall (9/10 i betyg) verkar serien tyvärr falla tillbaka flera steg i och med Spectre.

Sedan EON Productions annonserade att Sam Mendes skulle återvända som lagledare för den kanske dyraste filmen någonsin har jag haft onda föraningar. Producenten Barbara Broccoli fick jaga Mendes med alla möjliga tingest innan en överenskommelse kunde nås. Olust-känslorna om att en Von-Anka binge var det största skälet att återvända går inte att kasta bort.

Christoph Waltz i den förmodade rollen som Blofeld (?) kändes självklar men samtidigt tråkigt förutsägbart. Den första trailern antyder att serien går tillbaka i de förhoppningar och hjulspår som Quantum Of Solace så misslyckat försökte med – en direkt uppföljare, mer action än ett mänskligt sinne kan utså.

Att detta är minst sagt oroväckande vore en lika stor underdrift som att påstå att Roger Moore huvudvärken Moonraker inte helt levde upp till någon vettig standard. Den första TV-spoten som visades intensifierade bara dessa orosmoln. Där visas samtliga (?) stora actionsekvenser upp och om filmen precis som sitt äldre onda syskon Quantum enbart är en djupdykning i transportsträckor mellan uttröttande flängande kommer Spectre inte kunna vara något annat än årets kanske största sorgebarn.

Men som de säger man lever bara två gånger, kanske även detta gäller för Mendes och hans bundsförvanter. För man kan onekligen inte klaga på flertalet tilltalande plus såsom Hoyte Van Hoytema som fotograf, Tom Ford kostymerna, den oväntat trevliga 60-tals inspirerade The Writing’s on The The Wall, bara för att nämna några, och såklart…… Den där beryktade budgeten på 300 miljoner dollar.

NPEAL-tröjan är stilig i alla fall……

Ingen midnattspremiär……

Publicerad den av

Ja det var väl inte bara jag själv som höjde ögonbrynen över et faktum att The Force Awakens inte får någon klassisk midnattspremiär. SF har fortfarande inte gett någon officiell förklaring med följande citat kommer direkt från kommunikationschefen Thomas Runfors på SF när vi frågade om skälet.

”Bra fråga – man jag tror att filmbolaget har sagt nej till detta.”
Med vänliga hälsningar,
Thomas Runfors

Varför Disney själva verkar tro att detta skall reducera spoiler-terrorister framstår än mer tossigt när filmen faktiskt inte går upp på amerikanska biografer förrän hela två dagar senare. ”The force moves in mysterious ways”

Soon home…….

Suffragette Recension

Publicerad den av

Ful,outhärdlig och hemsk

De där orden borde egentligen beskriva de värsta av karaktärerna, men istället är det Suffragette själv som är den största lagbrytaren av alla i det här sammanhanget.

Mulligan enda behållningen 

Jag skall göra det tydligt, jag dyrkar Carey ’’CM’’ Mulligan. Två gånger har jag trotsat sjöar och hav för att se henne live i uppsättningar av Såsom I En Spegel och senast i fjol för David Hares Skylight.

Och nej det är inte ’’CM’s’’ fel att det Suffragette kraschar snabbare än ett flygplan utan motorer, tvärtemot är hon den enda mest ynkliga behållningen av det totalt misslyckade soppa. Så här bra har hon inte varit sedan sitt bästa år 2011 med Drive och spektakulära Shame.

Platt som ett strykjärn

Genom att helt och hållet spela på politiskt korrekthet öppnar Suffragette på ett så platt och förutsägbart maner, att jag faktiskt undrar om det inte är Flash Gordon som smugit sig in.  Allt etableras genom hårda textade meddelanden som skall få med oss på den tvållåda filmen förvirrat står och trampar på.

Som de flesta räknat ut från trailers och bilder är tillvaron för den hårt arbetande Maud (Mulligan) erbarmliga, chefen för hennes tvätteri är ondare än Marvel demonen Mephisto och ungefär lika nyanserad som den onde kejsaren Palpatine från Star Wars-trilogin, detsamma kan sägas för alla manliga karaktärer som filmen verkar känna ett behov till att förvrida till patetiska karikatyrer kontra figurer vi kan avsky på riktigt som tex J.K Simmons sadist Fletcher i Whiplash. Om ändå Suffragette bara vore en oinspirerad film som med handen i bakfickan försöker kapitalisera på aktuella ämnena som diskriminering och könsfrågor, hade vi haft en en plattare film än de strykjärn Mulligan pressar kläder med.

Epilepsi-klippning  

Men tyvärr kan inte regissören Sarah Gavron hålla sig från att vrida och hacka i sin egen film tills det bara finns slamsor kvar. Suffragette kan mycket väl ha den värsta klippningen jag sett sedan Iron Maidens epilepsi-framkallande konsertfilm Death On The Road. För att försöka kompensera för det fullkomligt vulgärt usla tempot – där scener säckar ihop av total avsaknad av nerv eller känslor, väljer Gavron att klippa i sin film som om det vore en puderlocks frisyr från 80-talet. Ynkliga sekunds klipp körs ihop med bilder av väggar, för att sedan klippa till marken, för att slutligen gå tillbaka till något irrelevant.

Det här stressade och obekväma hantverket genomsyrar hela filmen och många gånger är det snudd på omöjligt att uppfatta vad som faktiskt händer. Att filmen sedan är fulare än en engelsk brun flod – med sitt uppenbart digitala foto och ’’det sämsta av SVT’’ produktionsvärden, gör knappast saken bättre.

Fullkomlig utmattning 

Trots filmens längd på knappt två timmar känner jag mig helt mör när jag kommer ut i den nedsmutsade London luften. Där Avengers Age Of Ultron bankade publiken till smulor med sitt slutliga CGI-bombardemang, känner jag mig om möjligt än mer utmattad efter Suffragette. Där Gavron kunde ha gjort en engagerande och stark film med allegorier till dagens hetsiga debatter får vi istället utstå en av årets absolut största plågor.

Betyg en svag 2/10

Bäst: Carey

Sämst: Klippningen,det träiga manuset och de katastrofalt dåliga produktionsvärdena.

Fråga: Vad i helskotta hände ?

Notering: Engelsk bioreklam pågår i över 30 min (!)