PSA

Detta meddelande är inte menat att orsaka ytterligare oro. Men någonstans har vi ett ansvar att berätta för er läsare hur Tiger Film kommer att se ut den närmsta tiden. När nu Filmstaden – och många andra biografkedjor, stänger ned, samt statliga uppmaningar att stanna inomhus och undvika allmänna platser samt fysisk kontakt, så är summan av kardemumman att antalet recensioner – utav biofilmer, kommer att sjunka drastiskt på obestämd tid. Vi kommer försöka publicera andra sorters texter och recensioner under tiden. 

Vi hoppas och ber om att bättre tider snart är på väg, och glöm nu inte… 

Tvätta händerna ordentligt.  

PSA

Det var egentligen tänk att en knippe recensioner skulle publiceras denna vecka. Men efter händelserna i Barcelona och Åbo kännas sådana angelägenheter opassande. Istället tar vi denna helg att skicka våra tankar till alla som på något sätt har drabbats av dessa ofattbart grymma handlingar.

Vi återvänder nästa vecka.

 

 

Public Service Announcement 

Innan vi publicerar något ytterligare, måste vi tyvärr ännu en gång konstatera, att de mest sadistiska av krafter återigen slagit till, denna gång mot staden Manchester i England, där offren till stor del består av barn och och ungdomar.

Precis som Storbritanniens premiärminister Theresa May sade i sitt tal till nationen igår (23-05-2017), så är det ett vulgärt och monstruöst dåd.

Våra tankar går till alla som på något sätt drabbats… 

Public Service Announcement 

Det skall inte bli långrandigt. Men samtidigt är det omöjligt att bara fortsätta som om ingeting har hänt. Då vi är belägna i Stockholmsområdet är det än svårare att inte beröra vad som skedde den 7 april 2017.

Vad som bör sägas om vad som skett, har sagts av betydligt mer kompetenta och legitimerade människor än oss. Men vi står alla tillsammans i lägen som dessa, vare sig etnicitet, politik eller åsikter.

Våra tankar går till alla som på något sätt påverkats av detta obeskrivliga dåd.

Årskrönikan 2016 

siberian-tiger-e-entertainment

Med bitter och sargad heder är det bara att ställa sig i ledet av utmärglade och deprimerande åsikter om att det snart gångna året 2016 varit en smärre symfoni i mörker och apokalyps.

Om någon behövde få mer kött på benen, i teorin om att det kan bli värre än värst, är 2016 ett utmärkt exempel. Humanitärt, intellektuellt och kreativt har hela 2016 gång på gång sänkt nivån.

Förluster som Leonard Cohen och Carrie Fisher slog kanske hårdast. Cohen verkade vara i kreativ toppform med sina två sista skivor – främst Popular Problems, som är i minst samma klass som de ofta glömda juvelerna i The Future och Ten New Songs. Att jag och så många nyfrälsta Cohen lyssnare aldrig fick chansen att se poeten och hans helt eminenta band – där The Webb Sisters och Cohens närmaste kreativa partner Sharon Robinson briljerade, kommer förbli ett hemskt faktum.

Att Carrie Fisher inte heller fick se den nystartade Star Wars-sagan få sitt ’’slut’’ kan också bara beskrivas som förfärligt.

Som jag redan nämnt så var stora delar av 2016 uttömt kreativt. Ingen kan ha blivit lycklig av ihåliga, skramlande och hjärtlösa själsslukare som Independence Day Resurgence eller Inferno.

På spelfronten blev cynikerna och skeptikerna matade med ammunition i och med anskrämliga produktioner som Mafia 3, som representerar slentrian i sin värsta form.

DC Comics/Warner Brothers fortsatte sin kamp mot klockan som tickar ned som en domedagsmaskin. Batman V Superman: Dawn Of Justice förblir en kavalkad i dålig regi och ännu sämre manus.

Den följande Suicide Squad är inte ens värd en kvävd viskning. Att se det makalösa arv och skafferi av möjligheter – som DC Comics faktiskt besitter, blir det smärtsamt att bevittna denna massaker av karaktärer som Jokern, Wonder Woman och Batman.

I tider som ofta kännas mörkare än den mest nedsläckta Tim Burton film (innan 2000-talet) är det inte speciellt konstigt att förstå att filmer – som lät oss fly undan verklighetens mardröm, slog hårdast, både hos publik och mig själv.

Disney spände sina redan stora muskler och fortsatte stärka sitt ljuvliga Marvel-universum med den helt hejdlöst spektakulära Civil War. Doctor Strange som fick stänga årets upplaga av Marvel-satsningen, slog dock alla förväntningar. Underhållningen och finurligheten togs till skyhöga nivåer i en film som inte kunde sluta bjuda på sig själv.

I ett annat universum långt, långt borta fortsatte Lucasfilm VD’n Kathleen Kennedy sin upprustning av världens kanske mest älskade nördmanifestation. Vi är nu uppe vid jämnvikt mellan de bra Star Wars-filmerna och de usla. Om Episode VIII träffar lika hårt som en käftsmäll från K-2SO kan vi nog konstatera att Star Wars förblir en ostoppbar kraft.

Rogue One: A Star Wars Story är årets största film på så många plan. Att se den bubblande kärleken som vilat hos regissörer som J.J Abrams och Gareth Edwards explodera, är en välsignelse som verkligen inneburit ett nytt hopp (ursäkta alla Star Wars-liknelser) för storbudgetfilmen.

Disney skulle också bjuda stora ögonblick i och med den sorgligt förbisedda Pete’s Dragon.

David Lowery visar att man kan skapa en familjefilm som innehar djup, känslor och värme utan att nedvärdera publikens intelligens.

Animationsstudion Laika gav oss visuell huvudvärk med sin mix av Beatles covers och japansk feodalism i Kubo Och De Två Strängarna.

För den lite mindre filmen stod Tom Ford och J.A Bayona för de mest drabbande stunderna. I Fords Nocturnal Animals får vi en blandning mellan avtrubbad modern dekadens och mörk nihilism. A Monster Calls ger oss istället ännu en anledning till att älska drömmar och förhoppningar

Bruce Springsteen visade igen varför ingenting kan jämföras med hans gudomliga spelningar som detta året ansågs korta om de tog slut vid tre timmar. Från intimiteten i Brooklyn till den helt vilda festen i Madrid bjöd varenda konsert på något minnesvärt för resten av livet.

Slutligen så har 2016 inneburit enormt mycket för Tiger Film. Vi har växt så sakta och äntligen lyckats hitta en form och publiceringsfrekvens, som vi hoppas och tror kommer fungera för både oss och er läsare.

Ett stort tack till alla läsare som valt att följa med på denna oförutsedda men förhoppningsvis stora resa.

Vår Star Wars-utställning som vi arrangerade tillsammans med Filmstaden Täby hör också till en av årets höjdpunkter. Tack till personalen och ett extra tack till Gustav och Elliot.

Stort tack till alla fantastiska biobesökare som visade sådan entusiasm.

Också ett enorm tack till UIP Sverige, Disney, Stockholm Filmfestival och Sony Entertainment som låtit oss få delta på deras pressevent och respekterat vår integritet.

Vi hoppas såklart på ett ljusare 2017 där vi växer ytterligare och där ännu fler av er väljer att hoppa på detta tåg av vansinne och oväntade äventyr.

Tack till er alla och gott nytt år !

En tyst helg

Vi har skrivit det så många gånger nu, vi diskuterar inte politik eller samhälle. Men att överhuvdtaget publicera något idag och låtsas vara oberörd av de terrordåd som skedde igår i Paris skulle vara så mycket mer än fel.

Planen var att publicera en lång artikel om Steven Spielbergs filmografi i och med visningen av hans senaste film Bridge Of Spies. Vi har lagt alla dessa planer på is under denna helg och fram tills nästa vecka. Vi ber alla att använda helgen till reflektion och omtanke om gårdagens offer och deras nära.

”There is a light don’t let it go out” – Song For Someone, U2